Det är lätt att glömma att skydda sig mot solen på vårkanten.

Vad är malignt melanom?

Malignt melanom är en typ av hudcancer. Det är den allvarligaste formen av hudcancer och den som ökar mest i Sverige – varje år drabbas cirka 4 000 personer. Oavsett om du är man eller kvinna är risken lika stor att drabbas av sjukdomen.

Se vår video

Malignt melanom kan till exempel uppstå i leverfläckar eller födelsemärken, men också direkt i huden. Om man upptäcker malignt melanom i tid och får rätt behandling är det stor chans att man blir av med sjukdomen.

Det finns mindre allvarliga typer av hudcancer

Det finns andra typer av hudcancer som är vanligare än malignt melanom och inte lika allvarliga – de tillhör gruppen icke-melanom. Dit hör hudcancertyperna Skivepitelcancer och Basalcellscancer. Varje år drabbas över 50 000 personer i Sverige av icke-melanom hudcancer.

De olika typerna sprider sig olika lätt

De olika cancertyperna har olika lätt att sprida sig i kroppen och bilda nya tumörer. Malignt melanom är den typen som har lättast att sprida sig, vilket också bidrar till att det är den allvarligaste. Även Skivepitelcancer kan sprida sig, medan Basalcellscancer nästan aldrig sprider sig. Oavsett vilken cancertyp man har måste den behandlas.

Orsaker till hudcancer

Det finns olika orsaker till att hudcancer uppstår, men solen spelar en stor roll. Solens starka strålar påverkar din hud och orsakar skador i dina hudceller. Skadorna i sig är inte hudcancer, men de kan utvecklas till onormala cellförändringar och leda till hudcancer. Det viktigaste skyddet mot solens strålar finns i vårt pigment och kallas melanin. Melaninet, och hur tätt packat det är i vår hud, bestämmer vilken hudfärg vi har. Ju mer melanin, desto mörkare hud och desto bättre skydd mot strålarna.

Risken för hudcancer ökar om du bränner dig i solen

Risken för hudcancer ökar om du ofta bränner dig i solen. Särskilt hög är risken om du bränner dig som barn eller ung, eftersom huden är mer sårbar då. Risken för hudcancer ökar även om du

• solar solarium
• blir behandlad med fototerapi eller strålbehandling
• har många födelsemärken
• har nedsatt immunförsvar
• har ljus, fräknig hudtyp.

Vanliga symtom

Malignt melanom kan uppstå var som helst på kroppen, men de vanligaste ställena är bröstet, ryggen och benen.

Vanliga symtom är att du får en helt ny, brunsvart fläck eller knuta, eller att du har ett
födelsemärke eller en leverfläck som börjar ändra form eller färg. Vid malignt melanom är fläcken eller märket ofta

· oregelbunden i formen och ojämn i kanten
· ojämn i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt
· större än fem millimeter.

Ett annat tecken på malignt melanom är om ett födelsemärke eller en leverfläck börjar blöda.
Rådfråga alltid sjukvården om du är orolig, om du får en ny fläck eller om du har en fläck som ändrat utseende.

Olika stadier av malignt melanom

Malignt melanom delas in i olika stadier beroende på hur tjock tumören är och om hudcancern har spridit sig, det vill säga om det finns metastaser (dottertumörer) i närbelägna lymfkörtlar eller andra delar av kroppen. I det system som finns idag används fem olika stadier, 0-IV, där det första stadiet innebär att tumören växer i överhuden och det finns inga metastaser. I nästa stadium, stadium I, är cancern mindre än 1 millimeter tjock och det saknas metastaser. Vid stadium III har melanomet spridit sig till lokala lymfkörtlarna men har ännu inte spridit sig i lymfsystemet eller metastaserat till andra delar av kroppen, vilket den har gjort i stadium IV.

Olika typer av malignt melanom

Det finns dessutom olika typer av malignt melanom som ser ut och beter sig på olika sätt. En del växer till exempel snabbt ner i huden och för andra tar det längre tid. Det är när cancercellerna går ner i huden som de kan sprida sig och bilda så kallade metastaser (dottertumörer), vilket innebär att sjukdomen kan vara svårare att bota.

Exempel på malignt melanom

Malignt melanom kan se olika ut och bete sig på olika sätt. Här är några exempel på hur maligna melanom kan se ut.

Undersök dig själv

Mellan 80 och 85 procent av alla med malignt melanom blir av med sjukdomen om den upptäcks tidigt och inte har hunnit sprida sig. Det är därför viktigt att du håller koll på din hud och eventuella förändringar. Kontakta alltid sjukvården om du misstänker att du har en hudförändring, men kom ihåg att du kan ha hudförändringar utan att det är cancer.

Titta noggrant på din hud

Undersök med jämna mellanrum hur din hud och dina fläckar och födelsemärken ser ut över hela din kropp. Var noga med detaljer och var uppmärksam på förändringar eller nya fläckar. Ta hjälp av någon för att undersöka ställen som kan vara svåra att se själv, till exempel i hårbotten eller på ryggen.

Vad händer hos läkaren?

Det första som händer när du har kontaktat läkaren är att hen undersöker alla fläckar och förändringar på din hud. Ibland använder läkaren ett hudmikroskop för att få en mer detaljerad bild.

Om läkaren misstänker malignt melanom

Om läkaren misstänker att det är malignt melanom opererar hen bort förändringen och undersöker den i mikroskop. Då kan läkaren se om förändringen är godartad eller om du har malignt melanom och behöver behandling.

Läkaren undersöker om cancern har spridit sig

Nästa steg är att undersöka om melanomet har hunnit sprida sig i kroppen. Då undersöker läkaren dina lymfkörtlar, genom att känna på halsen, i armhålorna och ljumskarna. Om de är svullna och läkaren bedömer att de måste undersökas mer noga använder hen en nål för att suga ut celler. Om melanomet vuxit ner i huden kan läkaren behöva ta bort en lymfkörtel som kallas portvaktskörteln. Det är den första lymfkörtel som cancercellerna når om sjukdomen har spridit sig.

Du kan behöva röntga dig

Ibland kan du också behöva undersökas med PET-kamera och datortomografi för att läkaren ska kunna utesluta att sjukdomen har spridit sig i kroppen.

Behandlingen och biverkningar

Alla typer av malignt melanom måste behandlas – annars finns det risk att cancern sprider sig. Nästan alla som blir behandlade i tid blir också av med sjukdomen, men ibland kan det krävas flera behandlingar.

Se vår video
 

Operation är första steget

Det första steget är att ta bort hudförändringen med en operation. Då skär läkaren bort den sjuka vävnaden och även lite av den friska vävnaden som finns runt om. Den friska vävnaden tar läkaren bort för att cancern inte ska sprida sig. Oftast görs operationen med lokalbedövning och du kan åka hem samma dag. Om såret är stort kan läkaren behöva täcka det med transplanterad hud från någon annan del av din kropp – då kan du behöva narkos och därmed stanna längre på sjukhuset.

Vävnadsprov skickas för analys för att i möjligaste mån identifiera tumörtyp, ursprung samt mutation. Detta kan ha stor betydelse vid vidare utredning och behandling.

Läkemedel och fler operationer om cancern sprider sig

Om cancern har spridit sig till lokala lymfkörtlar behöver du opereras igen och därefter få en så kallad adjuvant (postoperativ) behandling på 12 månader, till exempel målinriktad behandling eller immunterapi. Har sjukdomen spridit sig till andra delar av lymfsystemet samt andra organ kan du behöva opereras igen och få en annan behandling. Det kan till exempel vara målinriktade behandlingar, immunterapi eller cytostatika.
Läkemedel kan du antingen få som tabletter eller som dropp i blodet. Ibland kan du även behöva strålbehandling.

Beroende på hur behandlingen fungerar för dig behandlas du olika länge, det kan vara några månader upp till flera år. Du kan läsa mer om de olika behandlingarna och vilka biverkningar de kan ge här nedan.

Immunterapi och målinriktade behandlingar

Vid immunterapi och målinriktade behandlingar får du läkemedel som på olika sätt stärker ditt immunförsvar eller attackerar specifika cancerceller och hindrar dem från att växa och bli fler.

Vid både immunterapi och målinriktade behandlingar kan det uppstå biverkningar. Vid immunterapi kan du till exempel få så kallade autoimmuna reaktioner, vilket innebär att ditt immunförsvar blir så stimulerat att det börjar angripa friska delar av kroppen. Det gör att du till exempel kan få ledvärk eller andra symtom som liknar influensa. Vid målinriktade behandling kan du till exempel få hudutslag, håravfall, muskelvärk och feber.

Cytostatika

Cytostatika är en grupp läkemedel som gör att cancertumören krymper och att cancercellerna inte kan föröka sig. Biverkningar vid behandling med cytostatika är till exempel illamående, infektionskänslighet och blodbrist.

Strålbehandling

Ibland behandlar man även spridd hudcancer med strålbehandling. Strålbehandlingen använder man för att bota sjukdomen, lindra symtom och att förebygga återfall. Strålningen får man på ett begränsat område på kroppen där cancertumören finns. Biverkningar vid strålning är till exempel

· hudrodnader
· aptitlöshet och illamående
· håravfall
· muntorrhet
· trötthet.

Många biverkningar kan lindras

Många av de biverkningar som du kan få av behandlingen kan din läkare bota eller lindra med hjälp av justeringar av din behandling eller andra läkemedel. Var därför alltid uppmärksam på förändringar och tala om för din läkare hur du mår så att hon eller han hjälpa dig på bästa sätt.